Idag är jag trött på min själv.
Att jag aldrig stannar hemma om kvällarna, och ännu mindre aldrig sover hemma längre.
Att jag sitter på mitt lägenhetsgolv just nu i mjukisbyxor när jag borde laga middag. 
Att jag inte har skött min skola det senaste utan har varit ute/inte sovit hemma.
 
Jag är trött på det faktum att jag har bott i min nya lägenhet i en vecka nu, men att den fortfarande står i lådor. Detta för att jag inte har orkat ta tag i mitt liv så att det kan bli en lägenhet till slut och attan ska kunna få möjligheten till att hitta saker här hemma igen.
 
 
Men vet ni vad? Allt detta är jätte okej. Alldeles jätte okej. För ibland får man vara trött på sig själv och sitt liv för att kunna uppskatta livet lite extra.
 
 
 

Kommentera

Publiceras ej